Det var en mycket varm eftermiddag på Rosta Gärde, torsdagen den tionde augusti. Förväntningarna på serieomstarten var skyhöga, hela laget hade ju laddat för det här sedan sista matchen i juni. Men efter ett långt och välbehövligt sommarlov var det dags igen. Dags att se om de nya, inövade varianterna skulle ge utdelning.
För motståndet stod Haga Boys (misstänkt lika Haga Kickers om du frågar mig), ett lag klädda i svart, en detalj som skulle visa sig viktigare än de flesta trodde. Domaren var en rundlagd äldre herre med en skön syn på livet.
St Etienne ställde upp med följande laguppställning (2-3-1):
Målvakt: Mikael Karlberg
Backar: Mats Dahlqvist, Gustav Hallenius, Niclas Johansson.
Mittfält: Gustav Ekenberg, Gustav Älgå, Oskar Eriksson, Johan Bergqvist, Christoffer Zika.
Anfall: Christoffer Karlsson, Johan Harlén.
Ett starkt lag på pappret, definitivt. Den enda frågan var hur man skulle lösa offensiven, då man som ensam forward ofta kommer i situationer där man tvingas slåss mot två backar. Detta är oftast inget problem i Allsvenskan, men i en serie av Korpens klass är det inte lika lätt.
Nåväl, domaren blåste igång matchen. St Etienne började i ett rasande tempo, men Haga Boys kunde hålla emot genom att spela hårt och ofta väldigt fult. Redan efter två minuter började de klaga på domaren, och ett tag låg deras nummer tre ganska illa ute eftersom han vid upprepade tillfällen smädade domaren likt Wayne Rooney och Alan Smith på språkskola. Hela det svarta laget var dock mycket innovativa i språkbruket. Den bästa analysen hade dock St Etiennes Johan Harlén: "Den där One-linern hade han hittat i ett Corn Flakes-paket".
Matchen fortsatte dock, och efter tio minuter kom Christoffer Karlsson in på planen, och med en gång började motståndarförsvaret skaka, eftersom hans bollbehandling var långt över deras kapacitet. Han dribblade som Christian Wilhelmsson utan synt-tofs, tog sig förbi vänsterbacken och slog en passning till Oskar Eriksson som lurade målvakten och lade in bollen i mål. Ett klassmål av en av planens bästa.
Glädjen höll tyvärr inte i sig så länge, då Haga Boys kvitterade enbart några minuter senare. Målet kom på kontring och kanske borde Mikael i Målet tagit bollen, äve om det absolut inte var någon målvaktstavla. Efter denna kvittering hände det inte så mycket, utan halvleken spelades av i ett ganska lugnt tempo.
Inför andra halvlek ändrade St Etienne sitt spelsystem till en 3-2-1-uppställning för att täppa till i försvaret vid de farliga kontringar som Haga Boys trots allt producerade. Detta visade sig vara ett lyckat drag då man genom detta minimerade antalet målchanser för Haga Boys. Tyvärr innebar det också att man minimerade de egna chanserna framåt. Det märktes efter ett tag på de annars utmärkta forwardsen att de blev frustrerade eftersom de inte fick många bollar att jobba med. När de väl fick boll visade de dock sina kvaliteter. Johan Harlén stod för matchens nummer när han nickade bollen över en motståndare för att sedan passa vidare, en passning som tyvärr inte gick fram...
Allt eftersom tiden gick blev Haga Bys mer och mer irriterade. Glåporden blev fler, tacklingarna fulare och till slut blev deras nummer nio utvisad efter en mycket ful tackling. Om St Etienne hade grepp om matchen tidigare så var det nu ren utklassning, men målet ville inte komma. Johan Harlén borde ha fått en straff efter att ha blivit nedtryckt av motståndarmålvakten i straffområdet. Detta hade troligtvis avgjort matchen. Nu slutade det oavgjort, ett orättvist resultat sett till matchbilden.
Jag ger mitt högsta betyg till St Etiennes mittfält med Gustav Älgå och Oskar Eriksson i spetsen. Gustav kämpade som en Roy Keane i toppform och Oskar hade en fantastisk blick för spelet och regisserade mycket på mittplan. Även Johan Bergqvist bör få en eloge för några grymma löpningar på vänsterkanten. Christoffer Karlsson och Johan Harlén kämpade bra på topp, dock fick de alldeles för få bollar att jobba med, vilket var synd eftersom de har kvaliteter som kan ställa vilket försvar som helst. Målvakten Mikael Karlberg var lite tveksam i matchinledningen, men i andra halvlek dominerade han straffområdet som han brukar. Hela Haga Boys får faktiskt betyget underkänt eftersom de saknade respekt för motståndarna och framförallt domaren. De spelade ett farligt, fult spel som skulle ha fått Michael Essien att rodna och fega ur i duellerna.
Matchen bestod av ungefär 95% kamp och 5% skönspel, dessa 5% stod St Etiennes mittfält och forwards för.
Slutresultat: 1-1 (1-1)
Varningar: 0
Utvisningar: 1
Domare: En helskön gubbe
Publik: åtta ungefär (fyra St Etienne-fans, fyra andra), dessutom kom tre stycken alldeles för sent. Synd för dem.
BILDER KOMMER!!!